Kornarter på slipmedel

Begreppet kornarter betecknar i samband med slipmedel olika arter av mineraler, som används för tillverkning av slipverktyg. Eftersom den egentliga delen av slipningen, nämligen avverkningen av det bearbetade materialet, utförs av dessa mineraler, har den använda kornarten avsevärt inflytande på slipmedlet lämplighetsområde och kapacitet.

En översikt av olika kornegenskaper och det typiska slitagebeteendet av de vanligaste kornarterna visar den följande grafiken.

 

Slipkorn

Slipkornen ansvarar för materialavverkningen. Vid urvalet av rätt slipkorn är två egenskaper av särskild betydelse:

  • Hårdhet
  • Seghet

 

Alla hos Klingspor använda slipkorntyper tillverkas syntetiskt. Därmed garanteras en oförändrad hög kvalitet. För slipmedel på underlag används fyra olika kornarter:

  • kiselkarbid
  • Korund span>
  • Zirkonkorund
  • Keramisk korund

 

Kornarternas klassificering gällande hårdhet, seghet och deras huvudsakliga användningsområden

Korntyp Hårdhet / seghet Struktur Egenskaper / förslitningsprocess
kiselkarbid mycket hård / mindre seg kristallin

vassa kanter, spröd, brottkänslig / mikroslitage

Korund hårt / seg kristallin, oregelbunden

kilformig, blockkorn, makroslitage

Zirkonkorund hård / mycket seg kristallin, jämn

kilformade, blockiga, droppformade korn / mikroslitage, självslipande

Keramisk korund hård / mycket seg mikrokristallin

skarpkantiga, spetsiga korn / mikroslitage, självslipande

Kornarternas egenskaper och deras specifika förslitningsprocess

Dessutom finns också så kallade korn-agglomerater. Då är det inte fråga om en enskild kornart, utan om många olika korund- eller SiC-kornarter, som med hjälp av syntetharts är hopklumpade till stora slipkorn. Agglomerater används nästan uteslutande på slipband. Fördelen med agglomerater är, att de under hela användningen från början till slut har samma jämna slipeffekt. Trubbiga korn fälls ut ur förbindningen och lämnar plats för nya, vassa korn. Målet är en jämn slipbild vid kontinuerlig avverkning och extremt lång brukstid.

Spridningsart

Dessutom sker påläggningen av slipkorn på slipmedel på underlag med olika spridningstäthet. Begreppet ”spridningstäthet” beskriver, med vilken täthet slipkornen fördelas på underlaget. Man skiljer mellan:

  • tät beläggning
  • halvöppen beläggning
  • öppen beläggning

 

Slipmedel med öppen spridning har ett större spånutrymme mellan de enskilda kornen, så att avverkat material och slipdamm lättare kan transporteras bort från slipytan. Vid material med långa spån, som t ex trä, förhindras därmed en tidig igensättning av slipmedlet. Beslutet, vilken spridningstäthet man väljer för ett material, är i första hand beroende av, hur sannolikt det är, att slipdamm fastnar mellan slipkornen.

 

Historiskt skiljer man mellan de båda stora grupperna naturliga och syntetiska kornarter. Till de naturliga kornarter räknas i synnerhet flint, granat och smärgel, men dessa kornarter används knappast längre i tillverkningen av slipmedel. I stället används för tidsenliga slipmedel i regel syntetiska kornarter såsom korund, zirkonkorund, kiselkarbid och keramisk korund. Jämfört med naturliga kornarter uppvisar dessa inte endast tydliga fördelar i fråga om hårdhet och seghet, utan de har också i högre grad jämna egenskaper, som överhuvudtaget ger möjlighet till tillverkning och användning av slipmedel för krävande industriella arbeten.

För att möjliggöra ett brett användningsspektrum och optimal lämplighet för slipning, erbjuder Klingspor sina slipverktyg (band, rullar, bågar, skivor, remsor, fiberskivor, syntethartsbundna kap- och grovslipskivor, slipmopptallrikar, slipmopphjul och elastiskt bundna slipmedel) med olika kornarter. På så garanteras, att beroende av material, arbetsstycke och användning valet av rätt kornart alltid ger ett optimalt slipresultat.

Tillbaka till slipkunskap